Konstgräs delar fotbollssverige
Det finns en diskussion inom svensk fotboll som aldrig verkar sina. Den har pågått ända sedan 2003 när Örebro SK blev det första laget i herrarnas fotbollsallsvenska att spela en hel säsong på konstgräs. Och det är just konstgräset som har varit skäl för diskussionen. Efter Örebro har ett stort antal lag bytt till samma underlag. Elfsborg, Häcken, Norrköping, Hammarby, Djurgården, Åtvidaberg, Brage och Sundsvall är bara några exempel.
En del menar att de geografiska förutsättningarna kräver att de nordliga lagen i elitfotbollen får lov att ha konstgräs. Eftersom att det är svårare att sköta en spelbar gräsmatta när det är kallt, snö och minusgrader stora delar av året. Det må vara sant för exempelvis Sundsvall och Östersund, men svårare att motivera för sydligare lag som exempelvis Elfsborg från Borås eller Häcken från Göteborg. Eller för den delen Örebro SK från Närke.
Sju av 16 lag på konstgräs i Allsvenskan
För de sydligare lagen handlar argumentet om konstgräs snarare om två andra aspekter. För det första handlar det ofta om att kommunen äger arenan. Kommunen vill även kunna använda arenorna i så stor utsträckning som möjligt och därmed utöka antalet spel- och träningstimmar på underlaget. Naturgräs slits ur det perspektivet ut snabbare än konstgräs.
Det andra argumentet handlar om själva spelet. På konstgräs rullar bollen snabbare och det finns andra förutsättningar för att bedriva ett tempofyllt kortpassningsspel. Kritiker menar dock att det går ut över närkamps- och presspel.
Oavsett vad man tycker om konstgräs så går det inte att förneka att det verkligen har etablerat sig inom svensk fotboll. Inför säsongen 2022 spelar sju av 16 lag i herrallsvenskan på konstgräs. I Superettan rör det sig om sex lag på plastunderlaget samma säsong. En sak är dock säker. Så länge konstgräs fortfarande ligger på de svenska arenorna kommer man att fortsätta diskutera deras vara eller icke-vara i svensk elitfotboll.
