Asfalteringen av Sverige

06 februari 2020 jonas_olsson

I Sverige började vi att asfaltera våra vägar år 1925. Innan det ansågs gatsten som det absolut bästa vägunderlaget. Många av våra gator och torg är idag fortfarande smyckade med dessa gatstenar, så visst är det bra kvalitet, men kräver ett allt för stort jobb för att genomföra. Asfalteringen slog igenom dels på grund av dess höga hållbarhet men också för att det var smidigt och enkelt att använda. Då lades asfalten med häst, vagn och spadar. Idag används stora maskiner och gjutasfalt står för det vanligaste vägunderlaget, med dess åldersbeständiga, motståndskraftiga material och smidiga användning står den idag som den för den bästa typen av asfalt.

 

Utan våra vägar fungerar inget

Gjutasfalt består i huvudsak av filler, sand och ibland även finmakadam. Den kräver ingen komprimering, utan är efter avkylning, fullt färdig att användas. Dess höga hållbarhet, bullerdämpande effekt och brandsäkerhet gör denna asfalt till den absolut mest högklassiga på marknaden. All ära åt de vackra kullerstenarna men gjutasfalt kommer förmodligen vara det som klär våra gator och torg i framtiden. Och lika bra är väl det, för vad vore vi utan våra vägar? Samhället som vi vet det hade slutat fungera; inga mediciner till apoteken, inga livsmedel till butikerna och inga kemikalier till reningsverken för vatten hade nått fram.

 

 

Asfalt – något vi tar för givet

Inte är asfalt något vi går runt och funderar särskilt mycket på. Inte förrän vi åker på en väg med riktigt dålig asfalt i alla fall; då klagar vi gärna. Men annars är asfalt bara något som finns, utan att man tänker på allt hårt jobb som faktiskt ligger bakom asfalteringen. Och så bör det kanske vara, vi har ju trots allt ändå haft tillgång till asfalt under en väldigt lång tid och slittåligt material såsom gjutasfalt har tagits fram för att göra våra vägar slitstarka och åldersbeständiga.

Fler nyheter